Josefine Elmqvist

Att spela teater är något som jag drömmer om. Jag drömmer om att stå på scen. Men jag har inte hittat modet än. Varje dag blundar jag och ser ett folkhav framför mig. Jag säger tyst till mig själv: "Jag vågar, jag kan och jag vill! Jag vågar stå på scen. Jag kan!" Jag blundar och försöker övertala mig själv att det inte är farligt alls. Jag vill stå på scen och då kan jag. Innerst inne är jag redo med ett liv på och bakom scenen. 

På tisdags förmiddag var jag och min SO-lärare till Örebro för att kolla på en teater om mod och rädslor. Jag fick lära mig mycket och fick en massa inspiration. Tänk inte så mycket. Bara gör det! Tuta och kör! 

Jag kom att tänka på dem orden hela tiden efteråt. Varför är jag så rädd? Vill jag så kan jag. Det typiska med mig är att jag tänker så jävla mycket. 

 

Robert Gustafsson är min förebild. Efter att ha läst hans självbiografi har jag fått en inblick i hur teatervärlden verkligen ser ut. Han har aldrig varit rädd. Han har bara kört igång. Och Natascha Kampusch som vågar saker trots det hon gått igenom. 

Jag har varit med i 2 teaterpjäser i skolan. Men jag var alldeles för oerfaren. Jag tänkte inte som jag gjorde idag då jag hade (har) de svårigheterna som jag har. Jag har aldrig vågat ta för mig, men nu när min gärna har blivit "färdigbildad" så vågar jag ta för mig mer. Idag är jag inte lika tillbakadragen som jag var förr. Jag vågar be om hjälp i skolan och säga hej till gamla klasskompisar. Det är en styrka som jag har fått. 

Klarar jag allt det som jag förr trodde var omöjligt att jag skulle klara, så kommer jag att klara scenkonst. Det är en sak som är 100% säker. Tänk bara för 1-2 år sedan. Då var jag blyg, tillbakadragen och tyst. Jag kollade ner i backen hela tiden. Men idag, ca 2 år senare, klarar jag av saker. Jag är en helt annan tjej än vad jag var då. Jag har blivit annorlunda på ett bra sätt.

Jag har höga betyg i skolan bara för att jag är piggare. Jag sover bättre på nätterna och har fått en pigg hjärna. 

För två år sedan kunde jag inte ens tänka på att stå på scenen. Men idag vet jag att jag klarat det. Jag behöver bara hitta den styrkan och modet.